Om man tar en tupplur mitt på dagen kan man med all sannolikhet uppleva två saker när man vaknar. Det första är att huvudet kommer att kännas lika segt som ett UR-program och ögonen lika tunga som en Bergmanfilm. Det andra är att man alltid drömmer om man slumrar till för ett ögonblick. Detta hände mig häromdagen. Jag somnade på soffan men vaknade lika snabbt av att hjärtat bultade och en obehaglig känsla sög tag i magen. Jag hade drömt att jag var 19 år och fortfarande fäktade i mörker. Det var kusligt att möta sina gamla demoner igen som Lars Norén hade sagt. Nånstans kring 19 börjar allvaret och kravet på att för första gången i sitt liv göra något vettigt. Hade jag fått chansen att leva om mitt eget liv hade jag aldrig gjort det. Kanske att man är feg. Kanske är man bara inte tillräckligt gammal för att ångra saker och låta nostalgin helt ta över.
Idag bjuder jag på fika. Madeleinekaka någon?
Bloggen byter skepnad!
10 år sedan
Tack, men tar hellre en Gustaf Adolf-bakelse... Puss
SvaraRaderaKan inte riktigt hålla med om det här med tuppluren. Dden är ju för underbar, jag tog en nu på förmiddagen när jag satt och läste rapport och höll på att somna, nu är jag mycket piggare. Men det är kanske bara jag.
SvaraRaderaJa David, det är ett lotteri. Antingen är man utvilad och pigg eller apatisk och slö efter den omtalade tuppluren.
SvaraRaderaJag har tagit två idag, båda till det bättre
SvaraRadera